måndag 9 januari 2012

När nukkumatti lyser med sin frånvaro...

Det kan man lugnt säga att han gjorde inatt, 06.30 tog jag natt. Dels för att Aron var pigg mellan varven och väldigt hungrig, dels för att jag var klarvaken och inte det minsta trött.
Men det gick bra det också, 11.00 steg jag upp, Aron sov till 13.10. Vilken dygnsrytm vi har.
Hoppas verkligen jag får tag i sömnen lite tidigare inatt, jag blir så urled på att vara klarvaken hela nätterna.

Idag blir förresten Betty (min dalmatintik) 11 månader. Tänk vad tiden går fort... I februari blir hon 1 år, kan inte fatta vart månaderna rusar iväg...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar